emmetttt

Ja, 5 månader av mitt liv har jag levt efter LCHF. Folk kan säga vad de vill om att gå efter det men det har blivit en livsstil för mig & jag har aldrig mått bättre. Jag har väl aldrig varit direkt FETTJOCK men jag kan inte påstå att jag varit smal heller. Var & varannan dag mådde jag dåligt innan jag började med LCHF. Jag somnade många gånger med tårar pga att jag verkligen inte trivdes med mig själv. Istället tröståt jag & intalade mig själv att det blev bättre & att jag var fin precis så som jag såg ut då. Många skulle säga att det var jag också & många sa "men du behöver inte göra något" men jag BEHÖVDE göra något..tro mig. Inte för att jag låg i någon farozon vad gäller hälsa utan för att jag mådde så dåligt. Förra sommaren svälte jag mig själv med soppdieter, jag gick ångest om jag råkade äta några gurkskivor & tränade som en idiot. Jag är glad att jag hade/har världens bästa pojkvän som alltid fanns där som ville stötta mig i mitt beslut men som samtidigt kramade mig hårt & torkade mina tårar när jag inte orkade mer. Jag märker att jag skriver om ganska privata saker nu, skriver sånt jag kanske aldrig skulle berätta men jag väljer ändå att fortsätta. I alla fall, jag slutade med soppskiten & började äta vanligt & märkte att jag la på mig igen. Soppdiet utan någon mening alls förutom att må ännu sämre. I mars detta året fick jag nog. Jag ville verkligen ta tag i mitt liv & må bättre. Jag & en kompis bestämde oss att vi skulle köra 1 vecka utan kolhydrater & träna mycket. Man kan säga att den veckan förändrade mitt liv. Jag avstod från kolisarna, lite fett, mycket frukt & tränade kanske 4 ggr i veckan men det hände inte mycket. En annan vän till mig tipsade om LCHF då hon själv gått ner mycket i vikt av den "metoden". Jag var mycket skeptisk men ville ge det en chans. Köpte Katrins bok & gick in helhjärtat med att ge det hela en chans. Började träna ca 6 dagar i veckan & åt enligt LCHF (strikt). Efter bara 3 veckor hade jag tappat 7 cm runt magen & efter 3 månader 19 cm. Nu har det gått 5 månader & jag har tappat ca 2 storlekar i kläder. Tidigare fick jag köpa storlek 40 i många plagg & intalade mig själv om att "men H&Ms kläder är ju såå små". Kan stolt berätta att de senaste inköpen jag gjort har varit i storlek 36 & det känns så himla bra. Jag trivs att vara en "36 tjej" jag vill inte ha storlek 34, det är alldeles för lite. Men 36 är perfekt & jag är stolt. Herreegud så bra det känns! Som ett litet avslut av detta långa & väldigt personliga inlägg så är LCHF det bästa som hänt mig. Jag har hittat tillbaka till den där glada tjejen som älskar livet i ett par lite tajtare jeans. Träning & hälsa har blivit en stor del av mitt liv. Jag har mer energi till att göra saker & framför allt har jag ett mycket bättre självförtroende. Jag känner mig inte riktigt nöjd än men jag trivs i mig själv så som jag ser ut nu & JAG MÅR BRA. Jag svälter inte mig själv & jag rör på mig för det är roligt & inte för jag har ångest för att ha ätit. Sist men inte minst är jag stolt över det jag lyckats åstakomma & jag är lycklig!